”KAN VI SKYFFLA SKULDEN PÅ DEN DÄR TOMTEN ALMQVIST?”

Text: Kenan Habul, illustration: Paul Wallander

SD:s planer på att göra eget TV-program misslyckades helt.
Partiet försökte då blåsa nytt liv i mediaprojektet genom att värva en journalist som anklagats för att vara ”pedofilkramare”.
Och Expressens mångårige kolumnist Ulf Nilson.

ller den där tomten Almqvist kanske vi kan skyffla över den juridiska skulden på? Eller har han så mycket annat skit på oss att det inte är en framkomlig väg?”
Tidigt på morgonen den 5 september 2014 skriver SD:s partijurist Johan Larsson ett argt mejl till Martin Kinnunen.
Några timmar tidigare hade Aftonbladet och TV4 avslöjat att Sverigedemokraternas bolag Blåsippan AB åkte på en skattesmäll på grund av oegentligheter med momsen.
Partiets satsning på webb-tv drevs inom ramen för just Blåsippan AB med Erik Almqvist som huvudansvarig.

Klicka här för att läsa mejlet i sin helhet

Nu hjälper Larsson till med krishanteringen. Partiet med ledaren Jimmie Åkesson i spetsen förnekar bestämt momsfusk.
SD:s försvarsstrategi är tydlig denna septembernatt 2014:
”Alldeles oavsett måste vi vara självsäkra nu. Visar Jimmie osäkerhet så blir det bara jobbigare”, skriver Kinnunen.

Det är Jimmie Åkessons beslut att lägga partiets satsning på webb-tv under Blåsippan AB i början av 2011. Detta trots att Per Björklund, som då var partiets ekonomichef och vd för bolaget, varnade för risker med ett sådant upplägg:
I mars 2011 skriver han i ett mejl till partiledaren:
”Det kan kännas lockande att kunna dra av moms i ett AB när man har stora kostnader. Men i en flerårig verksamhet måste det också finnas intäkter att kvitta momsen mot. Intäkterna i Blåsippan AB är i princip lika med noll”.

Björklund forsätter:
”År 2012 och 2013 kommer det av offentliga årsredovisningar i bolaget att framgå dels att vi systematiskt tillför medel genom ägartillskott för att hålla bolaget under armarna, dels att vi lika systematiskt sparar in stora belopp på återbetalning av ingående moms från Skatteverket. Det skulle nog inte se bra ut i media.”

Det var just det som Aftonbladet och TV4 granskande i september 2014. Men redan i interna mejldiskussioner i början av 2011 förnekade Jimmie Åkesson att syftet med upplägget var för att slippa moms. Han ville frikoppla mediasatsningen från partiverksamheten för att han i framtiden ville bygga upp ett riktigt mediebolag.

Under större delen av 2011 försöker SD alltså att skapa ett webbtv-program med SVT:s samhällsmagasin Agenda som förebild. Med Almqvist som huvudansvarig från partiets sida anställs en redaktör, Helena Edlund, journalist och präst från Skåne. Flera partianställda går en tv-utbildning, kameror och annan utrustning köps för nästan en miljon kronor. Men att få igång ett seriöst mediaprojekt är lättare sagt än gjort.

Helena Edlund vet knappt vad hennes uppdrag är:
”Organisationen som SD-TV/mediasatsningen ingår i är ytterst bristfällig. Ansvarsfördelningen är oklar, många anser sig ha inflytande och beslutsrätt men ingen vill ta ansvar”, skriver Edlund i ett mejl till SD-topparna i oktober 2011.

Klicka här för att läsa mejlet i sin helhet

Tanken är att ett pilotprogram ska premiärvisas inför SD:s kongress – landsdagarna – 2011. Men order och kontraorder gör att det inte blir någonting av det. Först ska inslaget handla om arbetsmarknadssatsningar som ”leder till diskriminering av svenskar”, sen om Stasi-arkiven, vilket ändras till ett reklamavsnitt om de nya satsningar för att slutligen landa i ”vänsterextremismens koppling till staten”.
Edlund ständiga klagomål får till slut SD-ledningen att ge henne sparken.

”Vi måste ju komma nånstans med det här mediaprojektet och då måste det väl till nån som tar egna initiativ, kan bygga upp en egen organisation och är beredd att göra (skit)jobbet när ingen annan gör det”, skriver Martin Kinnunen i ett mejl i slutet av 2011.

Utfallet av satsningen på webb-tv sammanfattas kanske bäst av Kinnunen själv i samband med TV4 och Aftonbladets avslöjande. Den 5 september 2014 skriver han i ett mejl:

”Faktum är att detta var en enorm ekonomisk förlust för partiet. Man pumpade in över en miljon i bsab (Blåsippan AB, red anmärkning) som la pengarna på utbildning och utrustning och allt man fick ut var ett pilotreportage och ett par kameror och en dator”.

”BLIR SVÅRT ATT VÄRJA SIG FRÅN PEDOFILKRAMAR-ANKLAGELSER”

fter fiaskot med webb-tv tar satsningen på tidningen Samtiden fart. I slutet av 2011 letar partiet efter en ersättare för Helena Edlund. Frågan går till en etablerad skånsk journalist och författare.

Journalistens CV är digert. Hon var chef för Aftonbladets gratistidning i Skåne i mitten av 2000-talet och nyhetschef på Kvällsposten. Hon har skrivit flera böcker och bloggade flitigt om vilket hot feminismen, islam och mångkulturen utgjorde mot Sverige. Föga originella åsikter som inte gick att läsa på en massa andra SD-vänliga internetsidor, men de var formulerade på ett slagkraftigt sätt och korrekt svenska. Särskilt ett blogginlägg från den 15 oktober 2011 kom att göra henne till hjälte i SD-kretsen.

FAKTA

Ingrid Carlqvist

Född 1960. Journalist och författare. Har arbetat på flera tidningar och var nyhetschef på Kvällsposten och chef för Aftonbladets dåvarande gratistidning i Skåne.
Hon har skrivit mycket om män som utsatts för rättsövergrepp och anklagats falskt för incest. Tvingades bort från tidningen Villaliv efter att, enligt egen utsago, ”en eller flera anonyma personer mejlat tidningens annonsörer med hot om bojkott om de inte slutade annonsera i en tidning med en ’pedofilvänlig’ chefredaktör”.

Denna soliga höstdag är SD:s ungdomsförbund SDU i Malmö för att hålla en manifestation. Mellan SDU:arna i kanariegula tröjor och motdemonstranterna på Stortorget står kravallstaket och hundratals poliser. ”Inga rasister på våra gator, ut med packet”. Slagorden, som är standardrepertoar på anti-SD demonstrationer i Malmö vid den här tiden, gör det omöjligt att höra SDU:arnas tal.

Journalisten förfasas på sin blogg:
”Ut med packet. Antirasisterna beter sig inte bara som sämsta sortens nynazister, de använder till och med samma slagord. Bisarrt”.
Hon passar också på att kritisera sin egen yrkeskår:
”Jag kan inte begripa varför nästan alla svenska journalister och medier framställer Sverigedemokraterna som nästan-nazister. Det är inte bara ohederligt, det är farligt och uppviglande – det syns ju tydligt på mobben bakom kravallstaketen”.

Blogginlägget kostar henne uppdraget som kolumnist på tidningen Barometern. Hon själv ser det som ännu ett bevis på ”hur totalt förbjudet det är att kritisera islamiseringen som följer i spåren av multikulturalismen”.

Ingrid Carlqvist är ”klockren” till jobbet som SD-chefredaktör, som nuvarande partisekreteraren Richard Jomshof uttrycker det i ett mejl.

Men i december 2011 börjar hon få kalla fötter. Hon hade pratat med en vän och kollega, ”som tycker exakt som jag i PK-frågorna”, som hade avrått henne. Ingrid Carlqvist var rädd att bli körd i branschen för all framtid. Den ”sanning” hon skulle säga skulle aldrig uppfattas som trovärdig på grund av partikopplingen.

”Det är fan att den där rädslan ska förstöra allt. Visst, världen är full av idioter. Men om vi hade låtit oss styras av dem hade vi inte suttit där vi nu sitter. Hoppas att hon ändrar sig, tycker att hon verkar vettig”, skriver Richard Jomhsof i ett mejl.

Erik Almqvist får dock henne på andra tankar och hon tackar ja till att fortsätta. Då är det plötsligt SD:s tur att tveka. Ingrid Carlqvists åsikter om sexuella övergrepp på barn sätter skräck i ledarna för partiet som värnar kärnfamiljen.

Carlqvist har skrivit mycket om män som enligt henne utsätts för rättsövergrepp i vårdnadstvister och anklagats falskt för pedofili. I en text tar hon upp en amerikansk psykolog som hävdade att det inte var övergreppen i sig, utan omgivningens reaktioner på sex mellan vuxna och barn som ledde till trauma för barnen.
Hon skriver bland annat:

Nuvarande gruppledaren Mattias Karlsson skickar blogginlägget till samtliga i SD:s ledningsgrupp. I samma mejl skriver han:
”… En person som lagt ned enorm energi på att få dömda pedofiler frikända, som är motståndare till skärpta straff för pedofili, som hävdar att många pedofiloffer egentligen tyckte att övergreppen kändes skönt och som anser att de som behandlar pedofiloffer bör straffas, kommer att få väldigt svårt att inför allmänheten värja sig mot anklagelser om att vara ”pedofilkramare.”

Klicka här för att läsa mejlet i sin helhet

Ändå väljer SD-ledningen att ge henne fortsatt förtroende.

Hon skulle jobba tillsammans med en annan etablerad journalist – socionomen och tidigare SVT-medarbetaren Gunnar Sandelin fick jobbet som redaktör.

FAKTA

Gunnar Sandelin

Född 1951. Tidigare journalist på Sveriges Television och presschef på organisationen Barnens rätt i samhället.
Han har i debattartiklar hävdat att ”journalister mörkar sanningen om invandringen”.
Han ska ha nekats jobbet som vikarierande presschef på Statistiska centralbyrån med hänvisning till de artiklarna.

Han gjorde sig ett namn i SD-sfären efter några debattartiklar på temat ”journalister mörkar om invandringen” i bland andra Dagens Nyheter. Han var knappast förstahandsvalet eftersom han misstänktes ha ”höga förväntningar om oberoende” och vara för ”feg” för att vilja förknippas med SD, som Erik Almqvist uttryckte det.

Utåt vill partiet inte sammankopplas med sin mediasatsning och lägger den därför i ett eget bolag. På tidningens hemsida presenteras Samtiden som ”oberoende nyhetssajt med socialkonservativ tendens på ledarsidan”, men i själva verket vill SD alltså ändå styra bakom kulisserna och kunna kontrollera den journalistik som produceras.

Sandelin kommer med löftet att ta med sig en av de riktiga tungviktarna i svensk press som krönikör i tidningen — Expressens mångårige utrikeskorrespondent Ulf Nilsson.
SD-ledningen jublar i en mejlkonversation:
”Härligt! Låter nästan för bra för att vara sant…” skriver Mattias Karlsson.

Klicka här för att läsa mejlet i sin helhet

Richard Jomshof instämmer: ”Ungefär min reaktion också. Låt oss nu hoppas att det flyter på som det ska”.
Men bara sex dagar senare kommer dråpslaget. 16 februari 2012 drar sig Sandelin plötsligt ur.
”Ulf Nilson delar min bedömning och tackar nej till att medverka som krönikör”, skriver han till Erik Almqvist och Ingrid Carlqvist.
Almqvist försöker inte dölja sin besvikelse när han vidarebefordar beskedet till partiledningen:
”Delar min bedömning” = Gunnar har ringt och förklarat varför han inte kan vara kvar i Samtiden (rasism osv). Mer illojal människa får man nog leta efter. Det sjuka är att han ringer och berättar det här och är kamratlig och tycker att vi är vänner och på ”samma sida”. Lite David Kronlid över det hela (Kronlid satt i kommunfullmäktige för SD men hoppade av 2011, reds anmärkning)”.

Klicka här för att läsa mejlet i sin helhet

Kort därefter slutar även Ingrid Carlqvist. Hon får cirka 140 000 kronor för nedlagt arbete. En faktura hon tvingas skicka påminnelse om att få betald. För att slippa problem med a-kassan ber hon SD om följande intyg:
”Härmed bekräftas att det tidningsprojekt som Ingrid Carlqvist anlitades för och som skulle övergå i anställning, lades ner efter tre veckor. Hon fick som kompensation för detta skicka en faktura för två månaders arbete men då projektet är nerlagt kommer hon inte att få fakturera oss fler gånger”.

FAKTA

Ulf Nilson

Född 1933. Arbetade i 52 år på Expressen som USA-korrespondent och chef.
Gick i pension 2015 som populär men kontroversiell kolumnist.
Flera av hans texter blev starkt kritiserade, bland andra en som handlade om att kolonialismen var bra på många sätt.

Några månader senare startar hon den islamfientliga tidningen Dispatch International, där även Ulf Nilson publicerar en krönika. SD skickar ut första numret av DI tillsammans med partiorganet SD-Kuriren. När Dispatch International börjar publicera artiklar om bland annat afrikaners lägre IQ blir det för mycket för SD-ledningen. Partiledningen gör allt för att distansera sig från henne.

Jimmie Åkesson ställer in sitt besök på partiets Utbildnings- och organisationsdagar när han får veta att tjänstemännen har bjudit in Carlqvist som föreläsare under förevändningen att han blev sjuk, enligt Aftonbladets källor.

Klicka här för att läsa mejlen i sin helhet

I april 2014 får hon nej till att få följa honom på ett arbetsplatsbesök i Malmö av dåvarande stabschefen Linus Bylund:
”Vår ambition är att få fokus på Jimmies debattinbjudan till Löfven och att vi söker upp sossarnas väljare på arbetsplatserna. Det är därför direkt olämpligt att en kontroversiell tidning, som partiets motståndare gör allt för att (felaktigt) koppla samman med oss, närvarar på besöket”.
Carlqvist svar:

LÄS NÄSTA KAPITEL: Åkesson: ”Frågan är om det inte är dags att lägga ner SVT”